Given i Helsingfors, den 22 november 1919.
________________
Enligt Ridderskapet och Adelns vid urtima lantdagen år 1906 fattade beslut varder härigenom stadgat:
§ 1.
Hvarje på Riddarhuset introducerad ätt eger vid Ridderskapet och Adelns möten, under de vilkor här nedanför stadgas, säte och stämma i den ordning och efter den nummerföljd, hvari ätten finnes i matrikeln antecknad, först Grefvar, sedan Friherrar och sist öfrige Adelsmän.
§ 2.
De personer, hvilka i enlighet med § 11 i 1772 års Regeringsform, i greflig, friherrlig eller adlig värdighet upphöjas eller med naturalisationsrätt å finskt adelskap benådas, skola inom två år derefter sig till introduktions erhållande å Riddarhuset anmäla och derstädes inför Riddarhusdirektionen uppvisa Diplom i original samt vederbörliga kvittenser öfver erlagda nedannämnda introduktionsafgifter, nämligen:
till Riddarhuskassan:
för Grefve fyratusen,
för Friherre tretusen tvåhundra, och
för Adelsman femtusen mark, samt
till Jungfrustiftskassan:
för Grefve ettusen tvåhundra,
för Friherre åttahundra, och
för Adelsman ettusen mark,
hvarutom till Riddarhusdirektionen bör icke allenast ingifvas sköldebrefvet i afskrift jemte vapenritning med dertill hörande beskrifning och fullständigt upprättad biografisk genealogi öfver alla till ätten hörande personer, utan ock erläggas kostnaden för vapenplåt, som genom Riddarhusdirektionens försorg anskaffas.
Riddarhusdirektionen insände sedan vapenritningen till Högsta regeringsmaktens granskning. Såsnart sökanden återbekommit vapenritningen, försedd med påteckning att den blifvit stadfästad, inlemne sökanden densamma tillika med en kopia af samma ritning till Riddarhusdirektionen, som derå eger den sökta introduktionen bevilja och ätten i matrikeln inskrifva, hvarefter originalritningen återställes.
§ 3.
Skulle någon person, som icke tillhör en å Riddarhuset introducerad ätt, varda upphöjd eller naturaliserad till någondera af de högre adliga värdigheterna och sig till introduktion anmäla, erlägge då afgifterna icke allenast för den värdighet han erhållit, utan ock för den eller de grader han förbigått.
Lag samma vare, om finsk adelsman direkte upphöjes till greflig värdighet.
§ 4.
Innan alla de i nästföregående tvenne §§ föreskrifna iakttagandena äro fullgjorda, må ej någon i finskt grefligt, friherrligt eller adligt stånd upphöjd person tillåtas att af värdigheten åtföljande titel, sköldemärke och privilegier sig begagna.
§ 5.
Ej må någon taga adlig ätts namn eller vapen.
§ 6.
Stamfader för en ätt är den, som till samma ätts värdighet först upphöjd blifvit.
Hufvudman är stamfadren och efter honom äldste manlige medlemmen af den ättegren, som i hvarje led varit äldre än någon af de öfriga lefvande grenarna af ätten.
Ätteman är hvar och en annan manlig medlem af ätten, som jemte stamfadren eller efter honom är af ättens värdighet lagligen delaktig vorden.
Äldre ätteman är den, som förr, och yngre ätteman den, hvilken senare kan ärfva hufvudmannarätten.
§ 7.
Ridderskapet och Adeln skall å Riddarhuset sammanträda till lagtima adelsmöte hvart tredje år första helgfria dag i Mars månad kl. 12 på dagen.
Skulle Ridderskapet och Adelns sammanträdande å annan tid än ofvan sagdt är af Regeringen påbjudas eller af Riddarhusdirektionen för afgörandet af något ärende, som ej tål uppskof, anses nödigt eller af minst femtio till säte och stämma å Riddarhuset berättigade adelsmän, hufvudmän eller ättemän, i till Riddarhusdirektionen stäld motiverad skrifvelse påyrkas, skall urtima adelsmöte ega rum å dag, som i det första fallet af Regeringen, i de två senare af Riddarhusdirektionen bestämmas. Om sådant urtima adelsmöte skall i de officiella tidningarna, äfvensom i minst två andra dagliga tidningar på svenska och finska språken, sist trettio dagar före den utsatta dagen kungöras, dervid tillika uppgifvas bör det eller de ärenden, som föranledt Ridderskapet och Adelns sammankallande.
§ 8.
När adelsmöte hållas skall, vare hufvudman, som vid den första eller andra af de i § 12 omförmälda anteckningarna sig anmäler, berättigad att säte för ätten intaga. Har ej hufvudman vid andra anteckningen sig infunnit, ege ätteman samma rätt och bland flere den, som är hufvudmannarätten närmast.
Har icke heller någon ätteman tillstädeskommit, må ättens representationsrätt utöfvas af fullmäktig, som förordnats af hufvudman eller den hans hufvudmannarätt innehar på de i sista mom. af denna § stadgade grunder.
Är hufvudman omyndig eller för någon af de under momenten 2, 3, 4 och 5 af nästfoljande § upptagna orsaker oberättigad att intaga säte å Riddarhuset, inträde närmaste ätteman i full hufvudmannarätt.
§ 9.
Från rättighet till säte och stämma å Riddarhuset uteslutes:
1:o) Adelsman, som icke uppnått tjugufem års ålder eller, ehuru äldre, står under förmynderskap.
2:o) Adelsman, som icke under de tre sistförflutna åren varit i landet skattskrifven; dock må sådan skyldighet ej tillämpas å den, som befinner sig i Regeringens tjenst utan att vara finsk embetsman.
3:o) Adelsman, som afträdt sin egendom till sina borgenärers förnöjande, så länge konkursen varar.
4:o) Adelsman, som på grund af laga dom bör anses sakna god frejd eller är ovärdig att nyttjas i landets tjenst eller att föra annans talan.
5:o) Adelsman, hvilken, der hans ätteledning från stamfadren ej af Riddarhusets genealogiska tabeller tydligen utredes, icke gitter sådan ätteledning styrka.
Hufvudman, som sjelf är från säte och stämma å Riddarhuset utesluten, får ej heller i annat än det fall, som i nästfoljande § namnes, fullmäktig antaga.
§ 10.
Hufvudman, som fyllt tjuguett år och, utom hvad åldern beträffar, sjelf vore berättigad att säte och stämma å Riddarhuset intaga, må kunna dertill annan adelsman för ätten befullmäktiga.
§ 11.
För fullmakts giltighet erfordras: att den skall vara antingen af utgifvaren sjelf hel och hållen skrifven och undertecknad, eller ock lagligen bestyrkt, samt dessutom författad efter följande formulär:
»Till det adelsmöte, som tager (tagit) sin början den (dag och år), befullmäktigas härmed (titel och namn) att för
| Grefliga | } | ätten N. N., N:o |
| Friherrliga | ||
| Adliga |
intaga säte och stämma på Riddarhuset.
(Ort och tid.)
(Namn och titel.)
(Sigill.)»
§ 12.
Å dagen före adelsmötets öppnande skall Riddarhusdirektionen, efter föregånget anslag och å deri utsatt timme, sammanträda för att förrätta första anteckningen af de medlemmar af Ridderskapet och Adeln, som i adelsmötet vilja taga del och, enligt hvad här ovan säges, dertill äro berettigade. Den andra anteckningen eger rum en timme före adelsmötets öppnande.
§ 13.
Hvar och en adelsman, hvilken önskar att vid adelsmöte intaga säte å Riddarhuset, skall vid någon af de i § 12 omnämnda anteckningarna sig personligen anmäla. Blifver han såsom representant godkänd, tillställes honom en med Riddarhusets sigill försedd inträdespollett.
Ifall deltagare i adelsmöte under mötestiden aflider, må hans plats intagas af arman representant för ätten, som sig hos Riddarhusutskottets ordförande anmäler och af utskottet pröfvas dertill enligt denna riddarhusordning berättigad. Anmäla sig på en dag flere, bör företräde tillerkännas främst hufvudman, sedan ätteman, sist fullmäktig, enligt de i § 8 stadgade grunder; eljes har den företräde, som på en tidigare dag sig anmält.
§ 14.
Är ätteman i behörig ordning antecknad, ege i sådant fall hufvudman rättighet att, på grund af vederbörlig fullmakt, säte för annan ätt intaga. Hufvudman, som af fullmäktig företrädes, eger icke under det adelsmötet sjelf representationsrätt utöfva.
Dör hufvudman, lemne fullmäktig, som för ätten antecknad blifvit, det säte han för samma ätt innehaft. Lag samma vare, om hufvudman sin representationsrätt förlorar.
§ 15.
Innehålla de på Riddarhuset befintliga genealogiska tabellerna icke fullständig utredning om den persons födelseår och -dag, hvilken första gången såsom deltagare i adelsmöte sig anmäler, åligge honom, om så påfordras, att sin ålder med lagliga bevis styrka. Påstår den sökande, att de i detta afseende om honom i genealogin gjorda anteckningarna äro oriktiga, och erfordras närmare utredning derom, huruvida han må såsom representant godkännas, bör med pollets utgifvande till honom anstå, intill dess han slik utredning anskaffat. Skulle flere på en gång göra anspråk på hufvudmannarätt eller närmare ättemannarätt för samma ätt eller anföra klagomål deröfver, att pollett utlemnats på grund af förment oriktig genealogi, då komme den enligt genealogin dertill närmas berättigade att antecknas eller fortfarande vara antecknad, intill dess den andre sin bättre rätt behörigen styrkt.
§ 16.
Uppvisas två eller flere af samma hufvudman utgifna fullmakter för ätten, varde de alla ogillade.
§ 17.
Har inträdespollet blifvit någon Ridderskapet och Adelns medlem vägrad, ege han rätt att få sitt anspråk genom ordföranden i Riddarhusdirektionen eller Riddarhusutskottet anmäldt vid först inträffande sammanträde af Ridderskapet och Adeln, på hvars slutliga afgörande frågan kommer att bero.
§ 18.
Till Ridderskapet och Adelns samlingsrum under adelsmöte må ej någon vinna inträde, innan han, der så påfordras, uppvisat behörig in trädespollet.
§19.
Adelsmöte skall öppnas af ordföranden i Riddarhusdirektionen, hvarefter omedelbart skrides till val af ordförande för adelsmötet. Sedan detta val förrättats, intage adelsmötets ordförande ordförandeplatsen, hvarefter viceordförande för adelsmötet väljes.
Ordföranden må ej taga del i adelsmötets öfverläggningar och beslut.
Är ordföranden af sjukdom eller annat laga förfall hindrad att föra ordet, träder viceordföranden i hans ställe. Är äfven denne hindrad, ledas förhandlingarna af den, som dertill vid sammanträdet utses.
§ 20.
Första söcknedag efter det adelsmöte blifvit öppnadt eger mötet att tillsätta ett riddarhusutskott, bestående af sju ledamöter och fem supplean- ter, hvilket utskott tillkommer, utom hvad i fråga om pollets utgifvande ofvan sagdt är:
att till adelsmötet afgifva utlåtande och förslag i anledning af den berättelse, som till hvarje lagtima adelsmöte skall af Riddarhusdirektionen aflemnas rörande Riddarhusdirektionens förvaltning sedan senaste lagtima adelsmöte:
att till adelsmötet afgifva utlåtande och förslag i anledning af den berättelse, som till hvarje lagtima adelsmöte skall af de i § 42 omnämnda revisorerna aflemnas angående de af dem förrättade revisionerna;
att afgifva yttrande öfver öfriga ärenden, som af adelsmötet till detsamma, remitterats.
Befinnes det nödigt, kan adelsmötet tillsätta äfven andra utskott för behandlingen af särskilda frågor.
Endast deltagare i adelsmöte må till utskottsledamot eller -suppleant utses.
§ 21.
Utskotten välja ordförande bland sina medlemmar. Intill dess sådant val försiggått, föres ordet af främste närvarande ledamoten.
Utskotten ega utse sekreterare och den betjening, som hos dem kan finnas nödig.
§22.
Utskotten skola sammanträde senast dagen efter den, då de blifvit tillsatta, och derefter till adelsmötet insända sina utlåtanden och förslag, allt efter som ärendena hinna utarbetas.
§ 23.
Betänkanden och hemställningar från utskott justeras inför utskottet eller de medlemmar deraf, hvilka härtill blifvit utsedde.
Expeditioner från utskott underskrifvas på utskottets vägnar af ordföranden.
§ 24.
Vid votering i utskott räknas rösterna efter hufvudtalet mellan utskottets samtliga ledamöter.
Ledamot, som ej instämt i utskottets beslut, är obetaget att till utskottets betänkande foga sin skiljaktiga mening, som i sådant fall bör skriftligen afgifvas: dock må utskottets betänkande derigenom ej uppehållas.
§ 25.
Den, som redan blifvit till ledamot i riddarhusutskottet invald, vare berättigad att afsäga sig honom lemnadt uppdrag att ytterligare i utskottsgöromål deltaga; men för öfrigt ankomme det å adelsmötet att efter pröfning af anmäldt förfall afgöra, huruvida invald utskottsledamot må från slik befattning vinna befrielse.
Är ledamot i utskott af laga förfall hindrad att sammanträde derstädes bivista, anmäle derom hos utskottets ordförande, hvilken till vederbörande suppleant utfärdar kallelse att i hans ställe för tillfället i utskottet taga säte.
Suppleanterna i utskotten inträda i den ordning de blifvit valda.
Inträffar för suppleant förfall, anmäle han sådant hos utskottets ordförande.
§ 26.
För att utskott skall vara beslutfört bör detsamma vara fulltaligt.
§ 27.
Såväl Ridderskapet och Adelns som utskottens sammanträden skola föregås af anslag, som dagen förut senast klockan åtta på aftonen bör utfärdas. Skulle under förmiddagssammanträde fortsättning deraf pröfvas nödig på eftermiddagen, bör sådant under sammanträdet tillkännagifvas och särskildt anslag derom strax utsättas.
§ 28.
Fullständigt diarium öfver alla förekommande ärenden skall under hvarje adelsmöte vara att i riddarhuskansliet tillgå.
Föredragningslista bör för hvarje sammanträde uppgöras, och ett exemplar deraf dagen förut samt under sammanträdet finnas i riddarhussalen tillgängligt. Sker sedan någon förändring i föredragningsordningen, varde sådant genast å listan anmärkt.
§ 29.
Vid sammanträde eger hvarje ledamot af Ridderskapet och Adeln rätt att till protokollet fritt tala och yttra sig i alla frågor, som då handläggas, och må ej någon vara berättigad att tala utom protokollet.
§ 30.
Utom frågor, som angå adelsmötes sammansättning och arbetssätt, må till öfverläggning och beslut förekomma,
vid lagtima adelsmöte:
1) framställningar, som af Regeringen till Ridderskapet och Adeln aflåtas:
2) frågor, som föranledas af den af Riddarhusdirektionen afgifna berättelse angående förvaltningen af Ridderskapet och Adelns fonder och öfriga tillhörigheter, äfvensom af revisorernas berättelse;
3) förslag och petitioner, som framställas angående hvad till Ridderskapet och Adelns gemensamma angelägenheter är att hänföra;
4) motioner, som vid mötet väckas angående ändring af denna Riddarhusordning; samt
vid urtima adelsmöte:
endast det eller de ärenden, gom föranledt Ridderskapet och Adelns sammankallande.
§ 31.
Motion eller petition bör framställas inom tre dagar efter adelsmötets öppnande. Sedermera må sådan fråga icke kunna väckas, så framt den ej omedelbarligen föranledes af ett redan fattadt beslut eller annan under adelsmötet inträffad händelse.
Har medlem af Ridderskapet och Adeln för afsikt att framställa någon motion eller petition, bör han derom förut underrätta andelsmötets ordförande; hvarutom alla motioner och petitioner skola, innan de föredragas, skriftligen uppsatta, till Riddarhussekreteraren aflemnas. Ej må i en skrift flere ärenden af olika beskaffenhet sammanföras. Hvarje motion bör innehålla de skäl, hvarpå den är grundad, och åtföljas af ett i lagform affattadt förslag till åsyftade stadganden i ämnet.
§ 32.
Regeringens framställningar, så ock på adelsmöte väckta motioner, må icke till slutlig åtgärd företagas, innan utskott deröfver afgifvit yttrande.
Har förslag eller petition rörande någon fråga på adelsmöte blifvit framstäld, kan mötet, om det anses nödigt, hänvisa frågan till behandling af utskott.
Uppstår fråga om till hvilket utskott ett ärende bör hänvisas, kan sådan fråga blott för det sammanträde, då den blifvit väckt, läggas på bordet, men bör vid det nästföljande ovilkorligen afgöras.
§ 33.
Utskottsbetänkande skall, sedan det inkommit och första gången blifvit föredraget, läggas på bordet. Vid nästa föredragning må det, ehvad öfverläggning egt rum eller ej, ånyo bordläggas, om två eller flere ledamöter det begära; men då saken tredje gången förekommer, skall den till afgörande företagas.
Utskotts förberedande hemställningar och förfrågningar må genast afgöras, derest icke bordläggning begäres.
I riddarhuskansliet skall alltid finnas tillgänglig en förteckning öfver bordlagda ärenden och dertill hörande handlingar.
§ 34.
Då vid föredragning af utskottsbetänkande sådana muntliga anmärkningar deremot göras, som till återremiss föranleda, böra desamma, skriftligen uppsatta, senast dagen derpå till riddarhuskansliet aflemnas. Försummas sådant, öfverlämnas ärendet till utskottet jemte anmärkningarna i den form dessa blifvit i protokollet affattade. Skriftliga anföranden afgifvas genast efter uppläsandet till protokollet.
När betänkande sedermera ånyo till adelsmötet inkommer, varde det behandladt på samma sätt som i § 33 sagdt är, utan att ytterligare återförvisning må ega rum.
§ 35.
Då ärende skall slutligen afgöras, böra alla dertill hörande handlingar uppläsas, så framt någon ledamot af Ridderskapet och Adeln sådant äskar och desamma ej i tryck aflemnats. Ej må något ärende, deri öfverläggning egt rum, till slutligt afgörande företagas, förr än adelsmötet på ordförandens hemställan förklarat öfverläggningen slutad.
Proposition, som af ordföranden i afseende å beslut framställes, bör alltid så affattas, att den kan med endast ja eller nej besvaras. Erinringar vid propositionens uppställande må väl göras, men ingen ny öfverläggning i sjelfva saken ega rum. Sedan propositionen, sådan den af adelsmötet godkänts, blifvit framstäld och besvarad, tillkännagifver ordföranden sin uppfattning af det lemnade svaret. Göres deremot ej invändning, skall dervid bero, och beslutet affattas efter det svar ordföranden förklarat vara öfvervägande. Ledamot, som icke godkänner ordförandens uppfattning af mötets svar, ege rätt att begära omröstning, hvilken ej må vägras.
Då omröstning skall ske, bör voteringsproposition jemte tydlig kontraproposition skriftligen uppsättas och justeras samt omröstningen omedelbart derefter verkställas; men ej må proposition göras, om votering skall ega rum, och ej heller omröstning derom tillåtas.
§ 36.
Omröstning verkställes med slutna sedlar, å hvilka finnes tryckt ja eller nej.
§ 37.
Då val eller votering företages, skall upprop ske efter anteckningslistan. De närvarande ledamöterne framlägge vid upprop sin val- eller voteringssedel. Vid votering eger ordföranden, innan sedlarna öppnas, uttaga en bland dem och densamma förseglad genast aflägga. Befinnas vid sammanräknandet af de öfriga sedlarna rösterna lika delade, skall den aflagda sedeln öppnas och afgöra beslutet.
Emot beslut må skiljaktig mening af den, som i beslutet ej instämt, till protokollet anmälas, men sådant i ingen händelse till ny öfverläggning rörande den redan afgjorda frågan föranleda.
Ordföranden må ej vägra att till öfverläggning upptaga en af ledamot väckt fråga eller att i sådan, redan upptagen, framställa proposition, utom i de fall att han finner frågan strida mot lag eller redan i saken fattadt beslut, eller vara af sådan grannlaga beskaffenhet, att den ej bör komma under öfverläggning, dervid äfven skälen för slik vägran hvarje gång böra af honom anföras.
Beslut må ej vid justering ändras, men väl sådana tillägg dertill göras som icke leda till ändring af beslutet. Hvad talare yttrat och öfverläggning, som deraf följt, kan med hans samtycke och mötets bifall vid justering ur protokollet uteslutas; dock icke sådant, hvarpå beslutet tydligen grundar sig.
Ledamot, som ej varit tillstädes, då beslut i något ärende fattats, vare tillåtet att derefter till protokollet anmäla, att han ej i samma beslut deltagit, men ege icke att någon anmärkning emot detsamma framställa.
§ 38.
I frågor, som angå Ridderskapet och Adelns privilegier, äfvensom afhändande eller förändrad användning af Ridderskapet och Adelns kassor och fasta egendom, erfordras för bifall till hvad i afseende derå är föreslaget tre fjerdedelar af de afgifna rösterna. Dock skola minst femtio röstande till sådant beslut bidraga, men bör likväl, om minst femton mötesdeltagare sådant påyrka, frågan uppskjutas till följande adelsmöte, då densamma skall slutligen af göras.
§ 39.
Det vid sammanträde af Riddarhussekreteraren förda protokollet skall inför adelsmötet justeras, såframt ej annorlunda för särskilda fall bestämmes.
§ 40.
Vid förhandlingarna under adelsmöte begagnas svenska och finska språken, och skall för öfrigt en särskild ordningsstadga upprättas.
§ 41.
På adelsmöte ankommer att bestämma, under hvilka vilkor och iakttagelser åhörare må tillåtas att dess sammanträden bivista. De af Ridderskapet och Adelns medlemmar, hvilka icke deltaga i mötesförhandlingarna, få dock öfvervara sessionerna, så framt ej för särskilda fall annorlunda beslutes.
§ 42.
Före hvarje lagtima adelsmötes afslutande utses en af sju ledamöter och fem suppleanter bestående riddarhusdirektion, som inom sig väljer ordförande och viceordförande. Nämnda direktion, hvars befattning varar till nästfoljande lagtima adelsmöte, besörjer och förvaltar Riddarhusets angelägenheter i enlighet med instruktion, som för densamma utfärdats och äfven länder till efterrättelse för Riddarhusets tjenstemän.
Likaledes utses vid hvarje lagtima adelsmöte tre revisorer jemte tre suppleanter att årligen granska de hos Riddarhusdirektionen under nästföregående år förda räkenskaperna öfver de under Riddarhusdirektionens förvaltning stälda kassorna och fonderna, äfvensom att förrätta inventering af Riddarhusets låne- och säkerhetshandlingar.
§ 43.
Riddarhussekreteraren och Riddarhuskamreraren samt öfrige tjenstemän tillsättas på sätt adelsmöte förordnar.
§ 44.
När fråga uppstår om ändring af denna Riddarhusordning, skall saken alltid remitteras till utskott, som har att betänkande deröfver till adelsmötet afgifva. Skulle mötet i anledning deraf besluta någon ändring af Riddarhusordningen, varde samma beslut öfverlemnadt till Regeringens stadfästelse, och kommer det, så framt det oförändradt godkännes, att genast få gällande kraft.
§ 45.
De beslut, hvilka innehålla svar på framställningar, hvilka till Ridderskapet och Adeln aflåtits, äfvensom de framställningar, hvilka adelsmöte beslutit, skola genom skrifvelser till Regeringen afgifvas.
§ 46.
Ej må någon expedition från adelsmöte utgå, innan den blifvit justerad inför mötet eller de förtroendemän, som i sådant afseende utsetts.
§ 47.
Adelsmöte må ej fortfara längre tid än fyra veckor, så framt ej minst tre fjerdedelar af Ridderskapet och Adelns vid mötet representerade medlemmar annorlunda besluta. Adelsmöte må dock afslutas, innan fyra veckor tilländagått, såvidt ärendenas behandling det tillåter.
§ 48.
Genom denna Riddarhusordning varder Riddarhusordningen af den 21 April 1869 till kraft och verkan upphäfd.
Det alla, som vederbör, till efterrättelse länder.
Helsingfors, den 22 november 1918.
Ordförande i Finlands Senat:
P. E. Svinhufvud.
Chef för Justitieexpeditionen
Onni Talas.