(Uppläses från predikstolen.)
Gifven i Helsingfors, den 20 November 1896.
________________
Wi NIKOLAI den Andre, med Guds Nåde, Kejsare och Sjelfherrskare öfver hela Ryssland, Tsar af Polen, Storfurste till Finland etc., etc., etc. Göre veterligt: På derom gjord underdånig framställning hafve Wi funnit godt i nåder förordna som följer:
§ 1.
Presterskapet åligger att hvar å sin ort förvara och noggrant i kyrkobok anteckna de uppgifter, som till följd af förordningen om brottmålsförteckningar af denna dag blifvit till dem lemnade eller, der person till församlingen inflyttat, finnas i flyttningsbetyget upptagna.
Ankommer brottmålsförteckning eller i 5 § af åberopade förordning nämnd underrättelse till församling sedan den dömde derifrån afflyttat, skall uppgiften angående honom af presten ofördröjligen meddelas presterskapet i den andra församlingen.
§ 2.
Önskar enskild person för annan än sig, hustru eller barn, eller den, som under hans vård och värjo står, bevis ur kyrkobok om ålder, frejd, skyldskap, tiden för den andres födelse eller död, eller huruvida denne för brott blifvit sakfäld, uppgifve ändamålet, för hvilket beviset äskas, och varde det af presten å betyget antecknadt.
§ 3.
Betyg, som skall företes hos domstol angående tilltalad person eller som uttages i afseende å flyttning, bör fullständigt angifva hvad om personens brottslighet finnes i kyrkobok antecknadt.
§ 4.
Frejdebetyg skall endast innehålla intyg huruvida personen i fråga vid tiden för betygets utfärdande åtnjuter medborgerligt förtroende eller dömts slikt förtroende förlustig för alltid eller för viss tid jemte anteckning om dagen, då domen gifvits, och brottet, för hvilket sådan påföljd ådömts, äfvensom, derest personen utstått det honom ådömda frihetsstraff, uppgift om dagen för hans frigifvande eller, om han blifvit vilkorligen frigifven, när tiden för frihetsstraffet gått till ända. Visas domen bero på högre rätts pröfning, eller har den tid, för hvilken förlust af medborgerligt förtroende ådömts, tilländalupit, då må den påföljd ej i frejdebetyg inflyta.
Äskas betyg i syfte, för hvilket erfordras annan upplysning än frejdebetyg får innehålla, må ock sådan upplysning i det betyg ingå.
§ 5.
Är person, för hvilken frejdebetyg äskas, sakfäld innan strafflagen trädt i verksamhet, må annan uppgift än om förlust af ära ej ingå i betyget sedan femton år förflutit från den dag det ådömda straffet veterligen blifvit till fullo verkstäldt. Har ej så lång tid förlidit och är personen dömd till ansvar för stöld eller annat sådant nesligt brott, bör anteckning derom i frejdebetyg göras.
§ 6.
Hvad i denna förordning är stadgadt om presterskapets skyldigheter med hänsigt till brottmålsuppgifter och intyg ur kyrkobok skall ock tillämpas i afseende å föreståndare för dissenterförsamling eller den myndighet, åt hvilken föreståndarens åligganden uppdragits.
§ 7.
Tillämpningen af denna förordning vidtager den 1 Juli 1897.
Det alle, som vederbör, till underdånig efterrättelse länder. Helsingfors, den 20 November 1896.
Enligt Hans Kejserliga Majestäts Eget Beslut
och i Dess Höga Namn,
Dess tillförordnade Senat för Finland:
|
ROBERT MONTGOMERY. H. MOLANDER. AUGUST NYBERGH. S. W. HOUGBERG. J. G. SOHLMAN. EMIL STRENG. OSCAR GYLLING. HENR. BORENIUS. OSSIAN BERGBOM. |
O. GADD. THEODOR CEDERHOLM. G. von TROIL. K. F. IGNATIUS. N. K. HORNBORG. ISAK FELLMAN. WALD. ENEBERG. LUDVIG CLOUBERG. LENNART GRIPENBERG. |
E. A. Forssell.